Clouds as abstract concept

Molnen är ett ständigt men samtidigt också ett skiftande landskap att rikta kameran mot. De innehåller ljus och form, men också en gnutta vetenskap. Jag återkommer ofta till himlens utsnitt och ögonblick som aldrig kommer tillbaka. Inte samma moln, inte samma ljus, inte samma himmel. Molnen blir egentligen aldrig färdiga. De uppstår om och om igen, ibland fyllda av fukt som ger dem en mörkare ton, ibland tunnare och ljusare med iskristaller som fångar och sprider ljuset på andra sätt. Men de är aldrig desamma. För mig är det ofta inte själva åskan som är det mest fascinerande. Uppbyggnaden mot ovädret är ofta mer intressant än blixten. Det är ögonblicken före och efter som fångar min blick, när molnen växer fram, förändras och långsamt upplöses för att ge plats åt nya former.